Det är när livet är som skörast det är som bäst… eller?

Jag liksom många har upplevt mycket smärta i livet. Jag vet att det kan göra så ont i hjärtat, så man tror man ska dö.

Efter ett kärleksförhållande som gått i kras hade jag en gång så ont i hjärtat så jag inte visste vart jag skulle ta vägen.

Då sa min mamma – det kan göra ont, så ont, MEN Du dör inte.

De orden satte sig i mig och jag upplevde att rädslan för smärtan försvann.

Jag blev istället lite arg på smärtan och utmanade den, gick in i den ännu mer. Okej då, om det ska göra ont så är det okej. Det gör ont, jätteont.

Det lustiga var då att det släppte.

När vi försöker streta emot universum och energi, blir det bara värre.

Men visst skapar sådana här händelser sår. Jag känner att många sådana sår finns i mig, vilket också gör att jag kanske byggt upp skydd för hjärtat och kärlek. Ta emot och ge kärlek på djupet.

Något jag hoppas kunna släppa på i framtiden, annars är det lätt att man upprepar gamla mönster, om och om igen.

Jag tackar dig, Terry, för att du delar med dig av dina upplevelser, smärta och sårbarhet. Jag tackar dig för att jag kan få ta del av dem och känner att de hjälper mig och andra vidare.

Kanske en dag läker mina sår och jag kan komma till ro i kärleken.

Jag är öppen för förändring, jag är öppen för kärlek men livrädd, välkommen in i mitt liv!

Louise Sixtensson

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar
Vänlig ange ditt namn