Nu är det sommar och sol, således hög tid att tänka på vår hud som vårt största organ och skydd mot solens strålar.

Hudens primära funktion är att skydda vår organism och att motverka uttorkning vid ett liv på land. Hudens yta uppgår till ca 1.5-2 kvadratmeter och utgör ca 15 % av vår kroppsvikt. Förutom att skydda kroppens inre organ mot mekaniska, kemiska och temperaturbetingade skador hindrar den mikroorganismer, bakterier, virus och svampar från att tränga in och skada kroppen.

Huden svarar även för utsöndring av vatten och salter och deltar i kroppens värmereglering. Huden tillhör också kroppens sinnesorgan, då den samverkar med centrala nervsystemet(CNS), med dess många och olika receptorer som förmedlar beröring, tryck, temperatur och smärta.

Under inverkan av solljuset omvandlas ämnen i huden till aktivt D-vitamin, som tas upp i blodet och kommer således organ till godo. Enligt Klinik och Vetenskap, artikel skriven av Dr Mats Humble överläkare på Malmö universitetssjukhus finns det idag klarlagda mekanismer att D-vitamin brist kan leda till skelettsjukdomar, cancer, inflammatoriska processer, infektioner samt neuropsykiatriska tillstånd. Utökade förebyggande åtgärder och behandling med D-vitamin skulle kunna förbättra folkhälsan stort. Ytterligare forskning är dock önskvärt.

I stort brukar huden delas upp i tre olika skikt. Överhuden även kallad epidermis, läderhuden kallad dermis samt underhuden, subcutis.

Överhuden, bildar en tunn hinna ca 0.5 mm tjock. Den består av tätt lagrade celler som heter keratinocyter, vilka ligger i flera skikt som tegelstenar i en mur. Det yttersta skiktet hornlagret består av mjukt keratin som är ett material av döda keratinocyter. Hornlagret skyddar mot uttorkning, mekanisk och kemisk påverkan samt mot mikroorganismer.

Den ständiga avnötningen av hornlagret ersätts genom att nya keratinocyter bildas från överhudens djupare cellskikt. I detta djupare cellskikt finns övergången till läderhuden även pigmentbildande celler som heter melanocyter. Dessa innehåller ett pigment melanin, som ger huden den svagt bruna färgen då vi solar. Mängden melanin ökar under inverkan av ultravioletta strålar, men är även under påverkan av hormoner från hypofysen och av kvinnliga könshormoner. Därför blir gravida kvinnor ofta betydligt fortare solbrända. Avsaknad att producera melanin är upphov till albinism, dvs. huden är alldeles vit.

Läderhuden, hudens andra skikt består av trådrik bindväv innehållande kollagena och elastiska trådar som ger huden dess fasthet och samtidig elastiska förmåga. Läderhuden är tjockast på ryggen. I läderhuden finns det rikligt med fina blodkärl. Vid förhöjd kroppstemperatur går mer blod till huden för att kroppen skall kunna göra sig av med överskottsvärme, huden blir således röd när du är varm. I läderhuden finns också nervändslut, vilka förmedlar smärta och klåda. Vidare finns det känselkroppar för köld, värme, och tryckförnimmelse.

Underhuden, hudens tredje skikt består av bindvävsceller, rikligt med fettceller som bildar fettdepåer. Underhuden bildar således övergångsvävnad mellan huden och underliggande organ, t.ex. muskler. Underhuden är den tjockaste av alla tre skikt. Den har en ytterst viktig funktion som skydd och som värmeisolering vid kyla.

’Som den Homeopat jag är, är jag inte förtjust i solskyddskrämer vilka ofta består av tvivelaktiga beståndsdelar som inte alltid är bra varken för oss eller naturen.

Det finns en mängd mer intressant info om hur vår hud fungerar och är uppbyggd men då skulle min artikel bli till en halv bok. Här har jag i alla fall presenterat det mest viktiga vi bör veta för att förstå värdet av vårt absolut största organ.

Som den Homeopat jag är, är jag inte förtjust i solskyddskrämer vilka ofta består av tvivelaktiga beståndsdelar som inte alltid är bra varken för oss eller naturen. Så mitt tips får bli, sola försiktigt, gärna med tunna och luftiga kläder och solhatt på i början för att senare under kortare stunder vänja huden att vara i solljus avklädd.

Vissa av oss tål solen bättre och längre och för vissa gäller kortare tider som avklädd. Har du ändå bränt dig, vill jag starkt rekommendera att alltid under sommaren ha Aloe vera gel hemma för att smörja in kroppen med efter solning. Jag har personligen flera Aloe vera växter hemma som vid behov kapas ett blad, skärs mitt itu och den gelelika massan i bladen smörjs på kroppen. Detta kyler ned och påskyndar läkning av den brända huden.

År 1999 befann jag mig på Hawaii för kurs om olika alternativa komplementär medicinska behandlingar. Det var en oerhört intressant resa, där jag mötte en gammal medicinkvinna långt in i skogen. Hon erbjöd behandlingar jag inte ens vill skriva om, dock med resultat i positiv riktning för patienten. En annan yngre mycket intressant kvinna från USA levde och hade sin praktik i något som mest liknade en hydda, där hon producerade mediciner av olika blommor som det fanns en uppsjö av på Hawaii.

Att naturen har det mesta vi kan tänkas behöva vid olika tillstånd blev jag helt övertygad om efter den resan. Något som blev den största övertygelsen av mina tankar blev en egen erfarenhet, just av växten Aloe Vera. Jag hade lyckats bränna mig ordentligt på ena armen av solen en dag, såpass att jag hade ordentligt ont och inte kunde sova av hettan och den feber som uppstått, jag var ordentligt påverkad.

’Som en änglalik hjälp gick hon ut i trädgården med en stor machetekniv.

Kursgruppen jag deltog i bodde hos en kvinna från USA som drev en B & B med helt fantastisk vegetarisk mat och underbara vägledda meditationer om kvällarna. Hon såg lustigt nog ganska typiskt ut som en något äldre kvinna från USA med blålila hår och kalkvita tänder, men med en uppriktig integritet och andlighet jag aldrig erfarit i Sverige eller annat land. Hon fick reda på mitt lidande sent den natten av en kurskamrat. Jag skämdes ju för att erkänna mitt problem under middagen, då vi alla blivit förvarnade att solen är stark där.

Som en änglalik hjälp gick hon ut i trädgården med en stor machetekniv. Hon skar av ett stort blad från Aloe vera växten, delade bladet på mitten med kniven, för att sedan smörja in hela min arm med massor av den gelé som fanns i bladet. Efter det band hon min arm med en vanlig binda och gav mig ett te, vilket skulle vara inflammationsdämpande och avslappnande. Jag somnade till slut med en lättnad i huden. Döm om min förvåning, nästa eftermiddag tog vi av bandaget och armen var nästan helt återställd!

Med dessa ord önskar jag alla läsare en trevlig sommar och fina stunder på stranden.

P.S. Glöm ej att dricka mycket vatten!

Liz Emanuelsson
Diplomerad Homeopat
Diplomerat Medium
www.andligbalans.se

Källa: M. Humble, ”D-vitaminbrist kanske vanligare än vi trott”, Klinik och Vetenskap, Läkartidningen nr 11 2007 volym 104. http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/6/6279/LKT0711s853_857.pdf

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar
Vänlig ange ditt namn