Att vara kreativ, det är inte helt enkelt alla gånger. Det är heller inte så svårt. Det gäller bara att fånga stunden. Fastän tid egentligen inte existerar. Men stunden gör det. Den är som en aura inkapslad i ljus och fjärilar. Alla färger, flera färger och inga färger samtidigt.

Jag får ofta höra Du har så mycket inom dig. Ja, det har du med om du väljer det. För jag har valt. Jag har valt att meditera eller sätta mig och skriva när jag märker att kunder inte är i tid. Eller göra bokföringen så att jag kan skriva, springa, måla eller bara vara när jag kommer hem. Jag har valt att titta och lyssna inåt, för att kunna uttrycka.

Fånga stunden. Känna efter vad som behövs göras och vad jag vill göra och välja. Det är egentligen allt. Vad som sen kommer ut på pappret eller duken- det är en annan sak. Det kanske jag skriver om. Jag kanske raderar allt. Jag kanske målar över, målar om. Jag kanske bara använder en mening. Resultatet är sekundärt för mig. Det viktigaste är att jag bara tar mig tid. Tid som inte existerar. Fångar stunden. I stunden kan jag se alla skiftningar. Alla små, små vingslag. I stunden bankar mitt hjärta extra hårt. Jag är någonstans strax utanför. Resultatet är sekundärt. Stunden är allt.

’Jag väljer att använda min tid som egentligen inte existerar till något som jag tycker om.

I en meditation blev jag visad en ny behandling jag skulle kunna göra. En behandling utformad efter mig. Mina guider visade vilka metoder jag ska hämta inspiration ifrån. Dom visade hur jag ska göra. Hur jag ska gå. I ungefärlig ordning. Men dom gav aldrig behandlingen ett namn. Nu sitter jag och funderar på vad jag ska döpa behandlingen till. Jag har redan frågat ett antal personer om jag får testa behandlingen på dom, och väldigt många har bokat in sig. Jag väljer att släppa tankar på namn. På en ram. En sammanfattning på det arbete jag snart ska utföra under en lång period. Namnet kommer senare. När senare är, det kan jag aldrig veta, för tid existerar inte. Namnet kommer i stunden. Förutom namnet så ska det till ett pris. Det är den värsta biten för mig. Då går jag in i krig med Jante, med ego, med vett, med andras åsikter och ord. Jag går in i en debatt där ena sidan säger Sätt ett lågt pris så får du göra behandlingen ofta. Den andra sidan säger Sätt det pris som tiden för behandlingen är värd. Sen argumenterar dessa två om vilka kunder priset lockar till sig- vilka kunder vill du ha? Jag har inga svar än. Så jag väljer att släppa debatten om priset tills senare. Sen när stunden infaller sig så kommer det bli rätt pris. Att vara kreativ är inte helt enkelt alla gånger. Men det är inte heller så svårt. Det gäller att fånga stunden.

Jag väljer att fånga stunden. Jag väljer att använda min tid som egentligen inte existerar till något som jag tycker om. Ibland väljer jag att sura. Ibland hittar jag inte rätt färg eller ord. Ibland behövs löparskorna mera. Stunden är så otroligt viktig. Fjärilarna som leder framåt uppåt. Som formar.

Jag väljer att fånga stunden. Jag väljer att göra det jag vill göra just då. Du har så mycket inom dig, ja det har du med. På ditt sätt. Om du bara vågar och vill lyssna inåt. Nej, det är inte alltid lätt. Och det är verkligen inte alltid bekvämt. Men hur ska du annars ta reda på hur mycket du har inom dig? Allting kan inte vara glädje, pirr och vackert. För att utvecklas kanske det behöver vara smärtsamt, grått och tragiskt. Att vara negativ är att fastna i det. Att vara positiv är att vända det till något annat. Använda smärtan. Färglägga det gråa. Låta det tragiska föra en vidare. Tid existerar egentligen inte. Men stunden gör det. Fånga stunden.

Elin Järnkvist
elinsmassage@hotmail.com
www.elinsmassageochhealing.se

Föregående artikelEn tanke till Moder Jord
Nästa artikelVåga ta första steget
Jag heter Elin Järnkvist och jag älskar att skriva! När jag gick i skolan så tyckte jag att den roligaste uppgiften var att göra en egen bok. På halva sidan fanns det plats att rita en bild, och sen kunde man skriva sin berättelse. Jag minns inte vad böckerna handlade om, men jag minns min entusiasm för uppgiften! Hela skolgången fortsatte jag att skriva. För mig själv. Jag skrev dikter. Korta noveller. Jag försökte uttrycka allt jag hade inom mig för att det inte skulle äta upp mig. Efter gymnasiet så fortsatte jag att gå en skrivarkurs på folkhögskola. Efter det så slutade jag. Jag tappade bort min kärlek till att skriva, till orden. När jag senare i livet startade mitt egna företag så insåg jag att jag tappat bort väldigt mycket av min förmåga att uttrycka mig i text. Det blev en plåga att försöka beskriva mina behandlingar och vad som ingick och inte. När Terry nämnde Ascala så tackade jag först nej. Jag blev rädd. Jag tänkte att jag inte skulle ha något att skriva om. Trots det så bestämde jag mig för att testa, och idag skulle mitt liv vara väldigt tråkigt utan mitt skrivande! Jag skriver om personligt utvecklande, och invecklande. Jag skriver om händelser som påverkar. Meditationer. Allt som vill komma ut i textform. Jag jobbar som massör och healer. Jag delar lokal i Örebro, och har en liten stuga hemma i Lysfalla som jag jobbar i. Och håller just nu på att utbilda mig till medium. Det är en fantastisk resa, Livet! Här kommer ni kunna läsa texter om att vara känslig. Och okänslig. Texter som handlar om drömmar, personlig utveckling, meditation, kreativitet, healing och andlighet.

2 KOMMENTARER

  1. Hej

    Tack, du skriver så vacker och så klokt. Och igenkännande. Jag kan känna igen mig, eller inte, det spelar ingen roll. För det är något som tilltalar mig och jag vill läsa vidare, tänka, reflektera och minnas.

    Hälsning
    Carina Nikolic’

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar
Vänlig ange ditt namn