När vi är ute och möter människor, som på mässor eller i samband med Terrys storseanser, får vi en hel del frågor om drömmar. Många berättar att deras barn har mycket drömmar som de inte förstår och en del upplever det skrämmande. Jag är på intet sätt någon expert på drömmar, absolut inte. Jag kan bara dela med mig av min egen erfarenhet från mina egna drömmar och mina barns upplevelser kring drömmar.

Min tro är att våra nära och kära som är på andra sidan kommunicera med oss genom drömmar. Vi är öppna när vi sover och då ser de sin chans att få tala till oss på ett sätt som vi kan ta oss det de vill förmedla. När jag var tio år gammal dog min morfar. Jag hade många funderingar och tankar kring döden och vad som händer sen. Jag hade min bestämda åsikt om att det inte bara kan ta slut, min morfar kan inte bara vara ”borta”. Det var en omöjlig tanke för mig. Jag bad min morfar att hjälpa mig förstå. Och det gjorde han med besked, på natten kom han i drömmen och satte mig i sitt knä. Han berättade att han nu var på ett bättre ställe, där han inte längre hade ont. Han var tillsammans med min mormor och alla de andra som väntade på honom. Jag behövde inte vara ledsen, för honom var döden inget hemskt eller sorgligt. Han hade levt sitt liv och var nu tillfreds med att vara på andra sidan. Han berättade att han kunde se oss allihop och vara med oss alla. Detta hjälpte mig, eftersom jag fick min bekräftelse på det jag hade tänkt och trott.

Jag drömde en hel del sanndrömmar som liten och det gör även min äldsta son. Det är hans dröm som jag kommer att berätta om nu.

I somras skulle jag och killarna iväg på en liten semestertur ner till Malmö. Vi hade fått låna min brorsas lägenhet och skulle vara iväg ett par dagar. Det här var något mina killar hade sett fram emot. De var taggade och redo. På morgonen, dagen vi skulle åka, så märker jag att min äldsta kille har packat ner i princip HELA sitt rum. Alla saker ska med. Jag frågar honom om det verkligen är nödvändigt att packa med ALLT?! ”Ja, det är det mamma”, säger han. Sättet han säger det på, gör att jag inte säger emot. Ja, ja tänker jag… det får ju plats i bilen, och låter honom ta med allt.

När vi efter åtta timmars vandring i Malmö och ett dopp i havet kommer tillbaka till lägenheten, får jag ett sms hemifrån: ”Det brinner på sågen…” ”Sågen” är sågverket i Moheda, som då var min fars arbetsplats och min mans före detta arbetsplats. När jag berättar detta för barnen ser min äldsta grabb så lättad ut, hela han slappnar av. Det gör mig förvånad, jag hade förväntat mig att han skulle bli jätteorolig, eftersom hans morfar jobbade där. Men så säger han: ”Aha! Det var DÄR det skulle brinna, inte hemma hos oss!!”  Jag frågar vad han menar. ”Jag drömde att det brann mamma, men jag visste inte vart, så jag trodde det skulle börja brinna hos oss, det var därför jag tog med mig alla mina saker…”

Han hade inte velat berätta detta för mig, för då skulle vi inte ha åkt. När lättnaden hade släppt kom oron för morfar… Som tur är slutade allt bra och branden kunde begränsas och släckas.

Nellie Andersson
Ordföranden Barnens Röst

Föregående artikelKomfortzonen
Nästa artikelStyrda av ekonomin? En medelklasstanke
Vårt fokus ligger på att barn ska kunna få växa upp i ett samhälle som är öppet och tillåtande. Att de ska få växa i samklang med sin känslighet och förmåga. Att vara känslig och öppen för andekontakt är så mycket mer än att t ex kunna föra vidare budskap, det innebär även att alltid ha ett stöd, någon som guidar och vägleder dig genom din livsresa. Som finns där för dig när du är glad, orolig eller ledsen. Som hjälper dig genom svårigheter och sorg, som gläds med dig i dina framgångar, stora som små. Du har alltid någon som du kan rådfråga och som visar dig vägen när du hamnat vilse. Vår önskan och mål är att barn ska få känna att kontakten med andevärlden är något naturligt och fint, att de ska lära att sig förstå att de har ett stöd som kommer finnas där för dem när de vandrar genom livet. Vi vill hjälpa barnen så att de ska få växa som starka, trygga individer med en tillit till sig själva och sina känslor, tankar och sin tro. Vi som jobbar för Barnens Röst har alla någon form av medial utbildning och erfarenhet. Vi har även en barnpsykolog kopplad till oss. Behöver du stöd och vägledning eller bara någon att prata med om ditt barns upplevelser, så finns vi här för dig, antingen över telefon eller om geografiskt möjligt, genom ett fysiskt möte.

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar
Vänlig ange ditt namn