För några år sen fick jag en DVD-serie i present, en brittisk produktion, ”Afterlife”, som handlar om mediumskap och olika slags fenomen. Den är baserad på mediums upplevelser och verkliga fakta från riktiga livssituationer. Jag måste säga att den research som gjorts innan programmet skapades är exceptionell. Det intressanta är, varje gång jag ser programmen börjar jag öppna upp spontant och blir mycket mer medveten om vad som pågår i rummet. Det är som om varje känsla, varje ljud i rummet blir så pass förstärkt att jag bara måste uppmärksamma det.

Jag minns när jag tittade på programmet tillsammans med en vän som också är medium. När programmet var färdigt hade atmosfären i rummet än en gång förändrats och plötsligt kände jag närvaron av min mor, som var ett duktigt medium och ordföranden för en lokal spiritualistisk kyrka när hon levde. Intressant nog var det samma spiritualistiska kyrka där även jag hade utvecklats flera år tidigare. Så ni kan föreställa er kraften i rummet, två medium i detta liv och ett i andevärlden. Jag insåg att hon ville kommunicera med oss och jag kände en väldigt stark impuls att ställa frågor. Under nästan en timme pågick en intensiv dialog. Hon besvarade frågor som hon ansåg vara relevanta. Det hon gav mig var väldigt detaljerat. Hon gav en tydlig indikation på att jag är på rätt spår och att jag följer den riktning som mina andeguider vill att jag ska följa. Vi har haft kontakt genom åren, men aldrig tidigare så intensiv och ihållande. Jag kunde känna hennes starka närvaro och hennes önskan att hjälpa.

Hon kom och besökte mig när mitt eget liv stod i ett vägskäl, stöttade mig i besluten jag hade fattat och bekräftade hjälpen jag skulle få av henne och andevärlden.

När du går in i en sådan dialog med en ande är det meningen att frågorna du ställer ska vara relevanta och seriösa. Det är ingen lek. Frågorna du ställer måste komma från hjärtat och inte från dina förväntningar på hur du vill att det ska vara. Därför var det väldigt bra att jag hade min mediala vän där som en tredje part, som kunde delta och bevittna det som skedde. Många av min mors svar bekräftade det jag redan hade känt och vad mina andeguider redan hade pratat om.

Det var fascinerande, intressant och stimulerande. Min mor erbjöd mig den vägledning jag behövde. Jag kunde känna hennes oro. Det som berörde mig mest var att jag kände som om något hade lyfts från mina axlar. Hon kom och besökte mig när mitt eget liv stod i ett vägskäl, stöttade mig i besluten jag hade fattat och bekräftade hjälpen jag skulle få av henne och andevärlden. Det var en väldigt upplyftande och värdefull upplevelse. Det var som om det förflutna och tiden inte hade någon betydelse, än en gång satt vi i hennes hus i London i en av våra djupa konversationer.

Andevärlden kommer alltid att träda fram, ge assistans och vägledning, om vårt sinne är öppet utan förväntningar och krav. Så nästa gång du känner av andenärvaro var inte rädd, låt den komma närmare, för även om du inte kan se anden kommer den att kommunicera med dig genom känslor och när du sedan sätter ord på dessa känslor kommer du att kunna förstå vad de vill säga till dig.

Terry Evans

Föregående artikelBesökaren
Nästa artikelStörst av allt är kärleken
Terry Evans intresse för parapsykologi och mediumskap började vid tidig ålder. Hans första möte med ett riktigt spiritualistiskt medium ägde rum vid 22 års ålder, då han fick sin första privatkonsultation. Följderna av denna upplevelse blev en vändpunkt i hans liv och gav honom nya insikter. Dessa insikter fick Terry Evans att utveckla sin egen mediumpotential och intuition.

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar
Vänlig ange ditt namn