De val vi gör i våra dagliga liv, oavsett om de är stora eller små, kommer alltid att ge ett resultat som indikerar om vi har valt rätt eller fel, och jag anser att man aldrig vet om man har valt rätt eller fel förrän man ser resultatet.

Hur kommer det sig att vi inte väljer eller fattar beslut utan att först få en garanti att resultatet kommer att bli positivt? Det handlar helt enkelt om rädslan att göra ett misstag. Att välja rätt är aldrig enkelt, men för mig är det så mycket bättre att inse att jag har fattat fel beslut än att inte välja alls, för att välja fel kan ofta visa sig erbjuda en värdefull insikt. I vilken riktning ett sådant val än har fört mig har det visat sig vara en nyttig erfarenhet, som jag lärt mig något av.

Ibland kräver livet att vi fattar ett omedelbart beslut. Oförmågan att fatta beslut tar oss ingenstans, det leder bara till stagnering. Vi kan också bli för beroende eller påverkade av vad andra människor tycker att vi bör göra. Ibland har människor gett mig råd om vad jag bör göra, trots att de själva inte följer dessa råd i sitt eget liv. Vad de erbjuder då är, enligt min mening, utan substans. Jag ger själv aldrig råd baserat på hur jag TROR att saker och ting bör vara. Jag ger bara råd baserat på vad jag faktiskt har upplevt i mitt eget liv. När man söker vägledning av dem som faktiskt har visat sig leva som de lär kan det erbjuda en värdefull nyckel, som öppnar en dörr och hjälper oss att finna en lösning.

Genom åren har så många människor kommit till mig som medium för att få hjälp, med förhoppningen om att jag ska fatta beslut åt dem. Jag har ingen rätt att fatta beslut åt andra, bortsett från mina egna barn, när de inte hade åldern inne för att kunna fatta ansvarsfulla beslut själva.

Ofta när jag har fattat ett beslut frågar jag mig själv: ”Kommer detta att fungera?” Att välja och ta en risk startar en process, som skapar en kedja av händelser som också kan leda till kreativitet och hjälpa oss att förverkliga våra drömmar. Många av mina drömmar har fått mig att komma i kontakt med min inre potential. För mig är drömmar enbart projektioner av denna potential.

Varje gång jag jobbar som medium måste jag välja att lita på informationen jag får från andekontakten, utan att veta om informationen kommer att kännas igen eller förstås av mottagaren. Sedan är det mottagarens rättighet att välja om hen kan acceptera eller förstå informationen som har förmedlats. Det är definitivt inte ett beslut jag kan fatta åt dem.

När jag skriver denna artikel slår det mig hur många val vi måste göra under vårt dagliga liv. Varje minut, varje sekund utmanar den här frågan oss. Jag börjar ännu mer inse hur komplext det här ämnet är. Om alla skulle sluta att välja skulle allt bara stanna av.

Jag skulle väldigt gärna vilja höra om de val du har gjort, bra eller dåliga, och vart de har fört dig.

Terry Evans

Föregående artikelBloggen är min lärare
Nästa artikelEn oändlig resa – Fakta eller fiktion?
Terry Evans intresse för parapsykologi och mediumskap började vid tidig ålder. Hans första möte med ett riktigt spiritualistiskt medium ägde rum vid 22 års ålder, då han fick sin första privatkonsultation. Följderna av denna upplevelse blev en vändpunkt i hans liv och gav honom nya insikter. Dessa insikter fick Terry Evans att utveckla sin egen mediumpotential och intuition.

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar
Vänlig ange ditt namn