Under vardagslivets gilla gång möter vi alltid det oväntade. När det händer har vi inte alltid möjlighet följa den riktning vi hade planerat. Jag har precis stött på en sådan situation, som har tvingat mig att ändra mina planer.

När vi försöker hitta en lösning på ett fortgående problem kan vi bli som en hund som jagar sin egen svans och springer runt, runt i cirklar. Det bästa är ibland att bara backa och släppa taget, men till och med jag kan glömma bort att det finns en högre intelligens som vakar över oss och vägleder oss.

I min värld är en sak säker: Gudomligt ingripande existerar. Andevärlden träder in när vi verkligen behöver hjälp, av rätt anledning och utan villkor. Varför ger de oss det här? För att möjliggöra för oss att följa den väg vi är ämnade att följa. Jag har träffat många människor som fastnat på sin livsväg.  Det har även hänt mig, jag har väntat vid vägkanten tänkandes: Vad ska jag göra härnäst? Har jag energi att motivera mig själv? Men jag har stött på oväntade främlingar som har tagit min hand och hjälpt mig upp, och fått mig att se riktmärket som visade vägen till framtiden. Jag visste vad destinationen för nästa etapp av min resa var. Det som verkade vara ett problem igår, hade en lösning. Problemet förvandlades till ett moln, som svävade bort på himlen.

”Var skulle jag vara utan mina oväntade besökare?

Jag undrar hur många av er som har varit i en sådan situation där ni försökt lösa ett problem och plötsligt har ni hittat en lösning. Vad lär vi oss utan problem? Hur skulle vi kunna utvecklas? Hur skulle vi lära oss att lita på våra gudomliga vänner, som vissa människor kallar skyddsänglar? Jag tror att vi väljer våra liv och att vi reinkarnerar. På livets väg måste vi då möta sådant som vi inte löst i en tidigare inkarnation.

Det spelar ingen roll hur vi försöker undvika vissa saker, de kommer tillbaka. Var skulle jag vara utan mina oväntade besökare? Jag skulle aldrig ens ha påbörjat min resa. Jag skulle inte ha upptäckt resursen i min inre värld. Alla behöver en hjälpande hand ibland. För mig kommer den handen i olika former och påminner mig om att jag alltid får villkorslös hjälp. Jag tror inte att vi kan kräva hur vi ska hjälpas. Om vi bara kan be om hjälp och säga: Kan ni ge mig den vägledning jag behöver och hjälpa mig att fortsätta min livsresa, kommer det gudomliga alltid ta vår hand och vägleda oss igenom det, vilka problem vi än möter och hur farliga de än må verka. Men vi måste ge det tid och vara tålmodiga.

Terry Evans

Föregående artikel#3 Fjärilsmöte: sökte fjärilen hjälp?
Nästa artikelVem är jag om jag bara ÄR?
Terry Evans intresse för parapsykologi och mediumskap började vid tidig ålder. Hans första möte med ett riktigt spiritualistiskt medium ägde rum vid 22 års ålder, då han fick sin första privatkonsultation. Följderna av denna upplevelse blev en vändpunkt i hans liv och gav honom nya insikter. Dessa insikter fick Terry Evans att utveckla sin egen mediumpotential och intuition.

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar
Vänlig ange ditt namn