För många år sen, när jag började arbeta med mediumskap och insåg att jag kunde ta kontakt med andevärlden och användas som en kanal för budskap, då visste jag inte mycket om den högre intelligens jag arbetade för. Vid 22 års ålder hade jag egentligen ingen aning om vad personlig utveckling var. Faktum är att jag inte riktig förstod att personlig utveckling hade att göra med sinnets psykologi. Stegvis började jag inse att personlig utveckling tillsammans med mediumskap är väldigt viktigt.

Jag kan minnas ett tillfälle vid 22 års ålder, jag utvecklades ganska snabbt som medium, men plötsligt insåg jag vilket jättelikt ansvar mitt arbete innebar. Det handlade inte bara om hur man öppnade upp som medium, men även hur du levererade det och vilket fokus det krävde. Det var något som saknades. Jag förstod inte riktigt vad ordet ansvar innebar, jag bara kände det och tänkte – är jag känslomässigt utrustad för att göra det här?

En dag sa jag till Ascala:
– Ni måste ge mig mer bevis på att jag är ämnad att göra det jag gör.
Jag var inte helt säker på om mina känslor kunde hantera det, eller förväntningarna människorna hade på mig när det kom till mig. Jag sa till honom:
– Jag vill lära mig nya saker, samtidigt som ni bevisar för mig att det här är vad jag är ämnad att göra. Jag kommer inte att arbeta med mediumskap förrän ni ger mig bevis på att det här är vad jag ska viga mitt liv till.
Så, Ascala skred till verket, och han är väldigt bra på att få mig att tro att saker och ting är min egen idé.

”Det dröjde inte länge förrän jag stod öga mot öga med mina egna tillkortakommanden.

Vid den här tiden i livet hade jag blivit väldigt intresserad av psykologi och jag erbjöds ett jobb där jag arbetade med unga människor som hade hamnat i lagligt bryderi. Jag började arbeta på ett ungdomshem dit unga människor skickades för ett års rehabilitering, för att få hjälp att bli mer engagerade i samhället. Det var fascinerande, när jag började arbeta med de här människorna, började jag också upptäcka mina egna brister och att det fanns en annan aspekt av mitt sinne som jag behövde arbeta med. Trots att jag inte hade något att göra med mediumskap pågick paranormal aktivitet omkring mig nästan varje dag, saker som rörde sig, rinnande vatten på full fräs mitt i natten etcetera.

Det här visade sig vara ett riktigt uppvaknande för mig, att vara involverad med människor på det här sättet. Det dröjde inte länge förrän jag stod öga mot öga med mina egna tillkortakommanden. Det var början på min resa med personlig utveckling. Intressant nog, ju mer jag kom in mitt jobb, desto mer började jag uppfatta vem jag verkligen var och hur människor omkring mig reagerade på mig. Jag hade hela tiden en lurig aning om att Ascala fanns i krokarna och påverkade saker och ting till min fördel. Efter ett tag fick jag en känsla av att jag skulle börja besöka storseanser som hölls av andra medium igen. Vid nästan varje seans adresserade mediet mig och uppmuntrade mig att börja arbeta för andevärlden, men jag behövde verkligen en indikation på att det var rätt, så att jag inte skulle styras av mitt ego och i fel riktning i mitt liv.

På grund av sjukdom slutade jag arbeta som socialvårdare för frivården. Jag var tvungen att flytta tillbaka till London, där jag kunde få den medicinska behandling jag behövde. Under den här perioden fortsatte jag att besöka storseanser och samma sak hände hela tiden, mediet vände sig till mig och frågade när jag hade tänkt börja arbeta för andevärlden igen, men jag kände fortfarande att jag behövde mer bevis.

Så, en dag, säger min partner:
– Jag vill att du följer mig på en shoppingtur.
Sagt och gjort. Efter många timmars shopping befann jag mig i ännu en butik och hoppades på att det hela snart skulle vara över. Hör och häpna, plötsligt öppnades dörren och in kom en kvinna som jag kände igen som ordföranden för en spirituell förening. Hon sa:
– Var har du varit i alla dessa år?! Du är svaret på mina böner!
– Vad menar du?
– Mediet som skulle arbeta imorgon har ställt in, kan du jobba istället?
Med svag röst svarade jag:
– Ja, jag kan komma.
Jag vet inte om det var ett svar baserat på lättnaden jag kände när hon kom in i butiken.

Ascalaintelligensen visste hur den skulle hitta mig. Från den dagen började jag verkligen förpliktiga mig i arbetet som medium, med förhoppningen om att vidareutvecklas för att bli ett ännu bättre medium. På den tiden fick jag inte betalt, jag gjorde jobbet för glädjen att lära mig. Fokus låg inte på pengar, utan på att lära mig och att förstå.

“Jag önskar att jag hade lyssnat på dem, för det tog mig mycket längre tid att återhämta mig från traumat utan terapi.

Beträffande min personliga utveckling, när sjukdomstiden var över, var jag tvungen att ha ett möte med ett råd bestående av läkare etcetera, och de sa:
– Vi tror att du behöver någon form av terapi.
Jag blev chockad.
– Det är inget fel på mig!
Det var bara min rädsla som talade. Jag önskar att jag hade lyssnat på dem, för det tog mig mycket längre tid att återhämta mig från traumat utan terapi. Om jag hade lyssnat skulle det ha kunnat gå mycket snabbare.

Senare, när jag började gå i terapi, började jag förstå mig själv ännu mer, och för vart steg blev mitt sinne klarare och jag öppnade upp ännu mer, men jag visste inte till vad. Den insikten kom med tiden. När jag började förstå mig själv ännu bättre var det både skrämmande och en lättnad, mitt mediumskap förbättrades och min kommunikation. För varje tankeställare kom jag närmare och närmare andevärlden, och ju mer mitt sinne öppnades upp, desto mer kunde jag förstå vad andevärlden pratade om och desto mindre kom mina egna tankar in i budskapet från andevärlden. Det var verkligen frigörande och mycket lättare att arbeta när jag inte försökte leva upp till mottagarens förväntningar. Ju mer neutral jag var, desto mer neutralt kunde jag leverera meddelandet utan att störa dess innehåll.

Den här resan med min personliga utveckling är ett åtagande jag måste vara medveten om för resten av mitt liv, men det är ingen börda, det är ett stort äventyr! Det här är min erfarenhet av vikten av att sammankoppla personlig utveckling med mediumskap. Hur kan man hjälpa andra när man inte har hjälpt sig själv och när man fortfarande drivs av gamla mönster som skapats av livets betingning?

Terry Evans

Föregående artikelJul och en saknad med glädje
Nästa artikelJultid
Terry Evans intresse för parapsykologi och mediumskap började vid tidig ålder. Hans första möte med ett riktigt spiritualistiskt medium ägde rum vid 22 års ålder, då han fick sin första privatkonsultation. Följderna av denna upplevelse blev en vändpunkt i hans liv och gav honom nya insikter. Dessa insikter fick Terry Evans att utveckla sin egen mediumpotential och intuition.

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar
Vänlig ange ditt namn