Den här historian börjar med att jag satt hemma en kväll, slappade och tittade på tv. Plötsligt började Ascala säga till mig, om och om igen:
– Gå till den lokala spirituella kyrkan där du fick din privatsittning.
Till slut sa jag okej och gick iväg till den spirituella kyrkan i tron att Ascala ville att jag skulle gå på ytterligare en privatsittning. Kyrkan låg bara ett stenkast från mitt hem.

När jag kom dit blev jag välkomnad av en artig, äldre gentleman. Han frågade mig varför jag kommit. Jag berättade att jag ville ha en privatsittning med mediet jag träffat tidigare. Mannen sa:

– Vi har dessvärre inget medium här ikväll, men vi ska precis starta upp en medial utvecklingsgrupp, vill du vara med?
Jag hörde min röst svara:
– Okej.
Samtidigt som jag funderade på vad det var jag gav mig in i.

Några minuter senare satt jag i en grupp tillsammans med människor jag aldrig träffat förut.

Jag frågade:
– Vad är det tänkt att jag ska göra?
– Vi ska vara i stillhet, vilket är vårt verktyg för att ta emot andevärlden, svarade mannen.

På den tiden öppnades gruppen upp av gruppledaren som bad en bön, efter vilken vi gick in i stillhet. Bönen sades för att öppna våra sinnen för att enbart ta emot information från andevärlden.

Mannen informerade oss om proceduren:
– Sitt i tysthet under meditationen. Ni kommer då känna er dragna till olika människor i gruppen. Ni kanske får färger eller bilder som rör dem. Det är mycket viktigt att ni inte försöker förstå någonting eller ifrågasätter. Ta bara emot informationen som med ett barns sinne.

”Jag var totalt absorberad av det jag upplevde och det var fantastiskt.

När jag öppnade upp var det som en explosion för mig, det var som om jag hade gått in i en annan dimension, men jag visste inte vad det var. Jag var totalt absorberad av det jag upplevde och det var fantastiskt. Vid slutet av meditationen när lamporna tändes igen och det blev min tur att berätta vad jag hade tagit emot till de övriga gruppdeltagarna berättade jag bara vad jag hade tagit emot, precis så som jag hade tagit emot det.

Jag kunde säga: Jag såg en bild eller en person med dig. Jag fick en stark känsla. Jag hörde en röst i mitt huvud etcetera. Rösten jag hade hört var på sätt och vis densamma som Ascalas. Det var en helt annan värld. Vad som förundrade mig var att mycket av det jag hade berättat för de övriga deltagarna kunde de känna igen som andekontakter, men hur kunde de förstå när jag själv inte förstod?

Det var svårt att ta in och smälta de här upplevelserna i början. Senare förstod jag att jag hade haft de här upplevelserna hela mitt liv, men jag hade inte förstått att det var andekontakter. Jag trodde bara att det var fantasier, men nu började jag förstå hur andevärlden hade pratat med mig hela mitt liv, genom bilder känslor och ord. Jag började förstå vad det hade betytt. Som barn var jag inte känslomässigt utvecklad, så det var svårt för mig att separera vad som var mitt eget och vad som kom från andevärlden.

”Än idag försöker jag minnas den där tidiga lektionen som andevärlden gav mig: Var bara en sådan kanal som tar emot utan att behöva förstå, analysera eller ifrågasätta.

Från och med den här första upplevelsen öppnades dörren. Jag minns den här upplevelsen så tydligt som om det hände igår. Jag gav bara utan att känna någon slags förväntan eller några krav, för det kom till mig så enkelt. Jag hade ju inga förutfattade meningar.

Än idag försöker jag minnas den där tidiga lektionen som andevärlden gav mig: Var bara en sådan kanal som tar emot utan att behöva förstå, analysera eller ifrågasätta. När jag gör det är jag en mycket bättre kanal för andevärlden och det är mycket enklare för mottagaren att förstå informationen som kommer igenom. När mitt ego ställs åt sidan ställer jag inte omedvetna krav på mig själv och det funkar så mycket bättre och är mycket roligare.

Terry Evans

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar
Vänlig ange ditt namn