När jag idag ser tillbaka på min barndom kan jag minnas hur jag ibland bara kunde veta saker, få information som liksom kom från ingenstans. På den tiden accepterade jag det bara, jag försökte inte förstå på något vis. Alla mina upplevelser var naturliga för mig och det var definitivt inte bara fantasi. Det var inte förrän jag blev äldre som jag började ifrågasätta: “Hur kommer det sig att jag ibland bara vet?” ”Varifrån kommer känslan som vägleder mig eller varnar mig för fara?”

Väldigt ofta visste jag till och med hur jag skulle göra saker och ting i skolan, sådant som jag aldrig kommit i kontakt med förut, inte i detta liv i alla fall. Jag kunde även få plötsliga bilder av människor och bara veta att det var jag, trots att jag inte såg ut som mig själv. Dessa bilder var en påminnelse om vem eller vad jag hade varit i en tidigare existens. Ja, jag tror på själens fortsatta existens, men varifrån kom dessa minnen? Ibland kunde jag få se sådant som skulle komma att hända i framtiden, men det gick aldrig att rationalisera, det gav inga svar. Det jag såg kom ju inte från intellektet och kunde därför inte förstås logiskt. För mig är intellektet och logiken bara verktyg som sinnet använder sig av.

Långsamt började jag förstå att jag lyssnade till min själs röst. En del människor skulle kalla det själens intelligens. Min själs röst har räddat mitt liv vid åtminstone tre tillfällen, bara för att jag vågat lyssna till den. Min själ hör och ser sådant som jag inte kan uppfatta med mina fysiska sinnen. Jag tror dessutom att vi en dag, när vi lär oss att samverka med den information som själen ger, kan lära oss att få ännu större tillgång till den fantastiska matris som vi kallar sinnet. Ju mer vi kan lyssna till själens röst desto mer kunskap kommer vi att få om det förflutna och om framtiden, vilket kommer att hjälpa mänskligheten att ta stora kliv framåt inom ämnen som spiritualitet och vetenskap.

Medvetande är ett ord som idag används flitigt, både inom spiritualitet och inom vetenskap. Jag anser att gapet mellan dessa två principer minskar hela tiden. Till slut kommer dessa två aspekter av sinnet återförenas och samarbeta för att uppfylla människans syfte i evolutionen. När vårt medvetande expanderar påverkas allt omkring oss, ibland på en medveten nivå och ibland på en omedveten nivå. Samtidigt får vi kontakt med det kollektiva medvetandet eller det universella medvetandet. Jag anser att vi har ett ansvar i bevarandet av jämvikten mellan universum och vårt inre jag. Vårt tänk, vår tro och vårt agerande påverkar allt.

”Ju närmare jag kommer min själ och lär mig ställa det som hindrar och separerar oss åt sidan, ju närmare tror jag att min själ kommer Guds intelligens.

Det mänskliga sinnet har många olika portaler och passager, som kan föra oss till dimensioner i det förflutna, i nutid och i framtid. Vad man än väljer att kalla det högre medvetandet, så tror jag att det har en övergripande plan för oss alla, men vi människor kan bara bidra om vi vågar lyssna till vår själs röst. Den inre rösten har verkligen gjort det möjligt för mig att bana väg genom vildmarken i mitt sinne och hjälpt mig så nya frön på platser inom mig som tidigare varit outforskade och obrukade. Jag vet aldrig hur själens röst kommer att tala till mig. Den kommer helt oväntat och gör sitt bästa för att hålla mig på rätt spår, för att min själ ska kunna fullfölja löftet den gav innan jag kom till denna inkarnation. Ett löfte som jag gav mig själv och Gud.

När jag varit tvungen att möta prövningar och svårigheter har det naturligtvis varit tufft ibland, men det har sannerligen hjälpt mig att växa och gett mig en bättre förståelse för människor omkring mig. Varje gång jag stöter på ett nytt hinder och tar mig förbi det genom att hitta en känslomässigt intelligent lösning presenterar sig alltid nya möjligheter, som bidrar till att min egen medvetenhet expanderar och att jag bättre kan se gapet mellan Terry och min själs röst. Ju närmare jag kommer min själ och lär mig ställa det som hindrar och separerar oss åt sidan, ju närmare tror jag att min själ kommer Guds intelligens.

Min själs röst har väglett mig till många olika nivåer av medvetande. Jag kan inte bevisa allt, men det som motiverar mig är minnet och erfarenheten av besöken i dessa olika dimensioner. Det lämnar ett djupt avtryck i min själ och ger mig en mycket bättre förståelse för ljuset och mörkret. Jag vill aldrig att den här resan ska ta slut. Jag vill att den ska fortsätta i all oändlighet, för jag tror verkligen att jag kan spela någon form av roll, om än minimal, i den övergripande planen – vad den än är.

Min själs röst är min ledstjärna och jag hoppas att ljuset inom dig också blir din vägledande kraft.

Terry Evans

Föregående artikelAtt våga möta förändring
Nästa artikelUniversum levererar
Terry Evans intresse för parapsykologi och mediumskap började vid tidig ålder. Hans första möte med ett riktigt spiritualistiskt medium ägde rum vid 22 års ålder, då han fick sin första privatkonsultation. Följderna av denna upplevelse blev en vändpunkt i hans liv och gav honom nya insikter. Dessa insikter fick Terry Evans att utveckla sin egen mediumpotential och intuition.

4 KOMMENTARER

  1. Hej!
    Min Dotter har ärvt sin Fars Sjätte sine. Min Dotter är 9 nu och är den gladaste vackraste barn.Hon verkar ha ärvt sin Fars sjätte sinne och ,han pratar aldrig om detta med någon.Jag hans exfru vet ju,men det var något jag fick upptäcka själv. Det finns starkt i hans familj ,men inget de pratat om.I Min familj är det rätt natuligt.Nu till frågan,jag vill stötta min dotter,döttrar i detta,har en på 11 år med. Den yngre är än så länge väldigt ocensurerad, vilket jag älskar.Det hon känner säger hon oftast. Hur ska jag stötta dem i detta? Jag bekräftar dem och alla känslor är ok och vill uppmuntra henne, utan att begränsa…./Mvh Sabina

  2. Verkligen intressant.
    När jag började lyssna till min själs röst blev livet annorlunda. Jag har läst lite om sinnet och själen och dess samarbete. Det jag tror, och det jag har erfarit är att själen förstår det hjärnan inte kan räkna ut. Själen talar till oss hela tiden via känslor. Tyvärr förnekar många människor sina egna känslor. Man kan lika gärna säga att Gud talar till oss hela tiden. Gud talar till alla människor, han gör ingen skillnad. Skillnaden blir i vilka som lyssnar. Själens röst är den lilla viskning som man kan höra, om man lyssnar. Ett bra sätt är att meditera. Det är bra att be böner till Gud, men meditera är att lyssna till svaren.
    Jag vet inte heller vart min själs röst ska säga mig, men jag hoppas och gör det jag kan för att lyssna till den, så jag håller mig på det spår jag skrev in i jorde planen.
    Eftersom vi klipps av från minnet av andra sidan när vi kommer till jorden, är det klokaste att lyssna till sin själs röst för att vara i det spår som man tänkt sig. Vi har ju givit Gud och sig själv ett löfte innan vi kom hit, vi har fått planen godkänd hos Rådet. Det enklaste man kan göra är att följa sin inre röst, den inre kompassen. Så enkelt men ändå så svårt.
    Den inre rösten har verkligen hjälpt mig i snårskogen……många gånger.
    Jag vill att resan fortsätter och att jag kommer ännu närmare min själ och att jag kan mer och mer tydligare kan höra den. Det har hänt att jag har vibrerat i kroppen när rösten kommit och talat till mig.
    Allt är så spännande.

    Marie Klintebäck

    • Good text, Marie! I am sure it will inspire those who read it. Perhaps you should start your own blog? /Terry Evans

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar
Vänlig ange ditt namn