Jag minns när jag började min resa till att lära mig mediumskap och när jag lärde mig att ta kontakt med andevärlden. Det var mycket som jag var nyfiken på och ville förstå. Jag var intresserad av transmediumskap, fysiska fenomen etcetera. Det var så mycket jag ville lära mig på en gång. Jag hade väldigt bra och strikta lärare. De lärde mig mentalt mediumskap dvs. mediumskap som kommer upp i ditt medvetande, vi hör ser eller känner andar.

Efter ett par år bestämde jag att jag ville fokusera på mitt mentala mediumskap och hur jag kunde finslipa det, så det är vad jag fokuserade på under fyra eller fem år. Min nyfikenhet var så stor, hade jag hade gett efter för den skulle jag ha gått 100 kurser samtidigt, men mina lärare lärde mig att fokusera på en sak i taget: ”Ta inte på dig för mycket samtidigt.” Min guide sa också: ”Jag kommer att vägleda dig mot det jag känner är din potential.”

Kort efter detta insåg jag också att jag var väldigt nyfiken på sinnet och hur det fungerar, och att jag hade varit ända sen jag var barn. Det var då Bergsmeditationen kom till mig för första gången. Det tog lite tid innan jag förstod att det var en meditation min guide hade gett mig. Det var även då jag insåg att Bergsmeditationen och mediumskapet skulle kunna ha ett väldigt nära samarbete. Jag lärde mig snart att det inte bara var ett verktyg för att öppna upp till andevärlden, utan även ett verktyg för personlig utveckling. Efter det började jag gå en kurs i transmediumskap. Jag arbetade lite med det efteråt, men kände inte att jag var redo att göra det åtagandet. Jag blev mer och mer intresserad av personlig utveckling och områden av sinnet som ännu inte blivit utforskade.

När jag skriver träder Ascala plötsligt in och säger:

Jag är glad att du lyssnade till din känsla, för det ger dig mer tid att arbeta med det vi nu pratar om. Jag ville inte att du skulle hamna i en fälla där du går från en kurs till den andra och försöker göra för mycket samtidigt. När du började arbeta med Bergsmeditationen mycket mer insåg du också att den, med tid och tålamod, kunde hjälpa människor att upptäcka sitt rätta jag. En kurs är bara en språngbräda, det du lärt dig blir inte ett verktyg förrän du har erfarenhet av att använda det. En kurs är en introduktion som förhoppningsvis kommer att hjälpa dig få kontakt med din inre potential.

När jag ser tillbaka är jag glad att jag lyssnade på Ascala. Han fick mig på många sätt att sakta ner, när min nyfikenhet eller entusiasm var på väg att ta över. Anledningen till att jag skriver det här är för att jag vill säga till dig som känner precis så som jag gjorde: ”Snälla, försök inte att göra för många saker samtidigt. När du känner att du vet vad du vill göra, jobba med det. När du har samlat på dig erfarenhet kommer något nytt att knacka på din dörr och ta dig till ditt nästa steg, utan att du behöver söka efter det.

Jag vill bara ge dig något att tänka på och en möjlighet att ifrågasätta dig själv, när du kan göra det bibehåller du kontakten du har med din guide. Testa det i ett par veckor, du kommer att bli förvånad!

Som vi säger i England: More haste, less speed – Skynda långsamt.

Terry Evans

Föregående artikelEtt möte med Sue
Nästa artikel#3 Fjärilsmöte: sökte fjärilen hjälp?
Terry Evans intresse för parapsykologi och mediumskap började vid tidig ålder. Hans första möte med ett riktigt spiritualistiskt medium ägde rum vid 22 års ålder, då han fick sin första privatkonsultation. Följderna av denna upplevelse blev en vändpunkt i hans liv och gav honom nya insikter. Dessa insikter fick Terry Evans att utveckla sin egen mediumpotential och intuition.

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar
Vänlig ange ditt namn