Viktoria och jag pratade om relationer tidigare idag. Jag sa bara:

– Din man är perfekt, och hon svarade:
– Tycker du det?
– Okej, ingen är perfekt, men han ger dig stor glädje.
Det kunde hon absolut hålla med om.

Som många av er vet gifte jag mig för tre år sen. När jag träffade Astrid visste jag bara att hon skulle vara en del av mitt liv. Det fanns ingen möjlighet att fly. Med Astrid fick jag inte riktigt det jag beställde, jag fick vad jag behövde. Jag skriver det här med ett skratt. Jag tror inte att någon relation är i perfekt balans hela tiden. Det bjuds både på molniga och soliga dagar. Att vara med henne har visat mig saker jag inte insett tidigare. Det har sannerligen lockat fram alla möjliga slags känslor.

Relationer är som teater, det kan vara drama, satir, komedi eller action. Det har varit stunder när jag har tänkt: Vad f-n har jag gett mig in i!? men en relation är levande och rolig. Om det inte var action skulle relationen inte vara meningsfull.

Jag kan säga det här: Hon håller mig vaken och alert, men om hon inte gjorde det skulle jag bli uttråkad. Jag börjar bli van vid hennes humor och excentriska sida. Jag kommer aldrig att glömma dagen hon sa: ”Om du dör före mig kommer jag döda dig.” Man vet aldrig vad som kommer härnäst eller vad hon kommer att säga, men hon har ett vackert hjärta och det vackraste av allt är att vi tar hand om varandra och stöttar varandra.

Jag skulle vilja höra er tankar kring relationer.

/Terry Evans

2 KOMMENTARER

  1. Hej Terry? gläds med dig och Astrid att ni hittat lyckan tillsammans. Jag hittade kärleken för 14 år sedan och jag kände verkligen att det var som att hitta hem. Jag bad varje kväll att jag skulle få fortsätta leva så jag skulle få vara kvar i den lycka jag och vi kände. Sedan visar sig oundvikligen alla mina demoner som jag får ta hand om och samtidigt tittade min gubbes demoner fram som också spökade till det. Vilka fantastiska möjligheter det ger att komma vidare och sluta med gamla dramer. Skratt ? Att få spegla sig i någon och ge samma möjlighet till den andre. Men ibland vet man inte om man ska skratta eller gråta, men humor som gör att man kan kan skratta åt allt underlättar. Flera i omgivningen har sagt att de upplever att vi har mycket lika energi men att vi samtidigt är varandras motpoler. Intressant att höra och jag tror faktiskt att det stämmer. För mig känns det viktigt att kunna lösa allt som behöver lösas och fortsätta utvecklas tillsammans. Att stötta och uppmuntra varandra att utvecklas var och en på sitt håll. Det finns i alla fall ingen som kan få mig på så gott humör, bli så arg på och som jag kan känna mig så avslappnad med som min ”gubbe” ??☺️

    • Thank you, Jane! As I read your text I just started to laugh. I think it is called recognition. I loved your words. You made my day. Relationships in a nutshell! /Terry Evans

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar
Vänlig ange ditt namn