Under de år jag arbetat som medium och med personlig utveckling har jag träffat oräkneliga människor vars liv är i kaos. När jag pratar med dem och hjälper dem att nå kärnan; varför det är på det viset, finns det egentligen inga enkla svar. De har inte fått lära sig att de måste ta ansvar för att komma vidare i livet. Dessa människor verkar hamna i samma negativa situation om och om igen.

Många av dem som har en kaotisk tillvaro fäster sig vid andra som också har kaos i sitt liv och försöker hjälpa dem. Hjälparen, eller räddaren, öppnar upp till den andra personens negativitet och försummar sig själv för att rädda någon annan. Att bli en räddare för andra är ett sätt att avleda uppmärksamheten från sitt eget kaos. Det är ett beroende som kan få allvarliga konsekvenser.

Det så kallade offret vill väldigt sällan ta ansvar för sitt eget kaos, de vill bara att andra ska fixa det åt dem. Räddaren förstår inte att det finns omständigheter i livet som vi måste möta för att växa, så hen hjälper egentligen inte personen hen försöker rädda. Räddaren blir offret för någon annans negativa attityd och tar på sig den personens problem och negativitet.

Jag menar inte att vi inte ska stötta andra människor. Det finns dem som behöver genuin hjälp. Jag har arbetat med människor som plötsligt blivit sjuka eller som varit på väg att gå bort. Dessa människor har förstått att de behöver hjälp för att ta ansvar för sitt tillfrisknande eller för att hantera situationen de befinner sig i.

Kanske väcker den här texten något inom dig, gör dig irriterad eller har någon annan effekt? Det kan vara något som du behöver ta dig en titt på. Du kan inte hjälpa någon som inte vill hjälpa sig själv. Det är väldigt trevligt att få höra dessa ord: Jag vet inte vad jag skulle ha gjort utan dig. Det får dig att må bra en stund, men det tar inte lång tid förrän du är utmattad och börjar känna dig deprimerad.

Mitt liv har inte varit perfekt. Jag har mött många knepiga situationer i livet. Jag har varit tvungen att ta ansvar för mig själv och jobba hårt att förändra mina mönster. När jag var ung trodde jag att det var min plikt att hjälpa och rädda människor. Jag kände mig utmattad och förlorade en del av min identitet. Jag upplevde att jag inte fick säga nej. Men en dag, när jag blev tillfrågad om jag kunde hjälpa någon vars liv var i kaos, bestämde jag mig för att säga nej. Jag hade insett att jag inte kunde hjälpa någon som inte var intresserad av att hjälpa sig själv.

Jag minns när Ascala kom till mig och gav mig styrkan att säga: Nej, jag vill inte göra det här längre, till personen som var van vid att bli räddad av mig. Personen blev chockad, men efter det började hen växa och ta ansvar för sitt liv. Jag lärde mig det här mönstret, att vara räddaren, redan som barn. Jag gick i fällan för att jag kände personens smärta.

Det här är något som jag har hamnat i om och om igen, till olika grad. Ascala och jag har haft många diskussioner om det och han har hjälpt mig att bryta mönstret. Jag måste tacka Ascala för allt han har gjort för att hjälpa mig inse vad jag gör mot mig själv.

Jag kan inte hjälpa någon som inte vill hjälpa sig själv. Det är en komplex fråga, och jag ser det mer och mer i mitt arbete. Det räddare inte inser är att de håller kvar personen de försöker hjälpa på samma plats. Personen blir bara beroende av den som försöker hjälpa och hjälparen förstår inte varför hens energi bara blir lägre och lägre.

När allt kommer omkring ligger beslutet oftast hos oss själva, huruvida vi vill fortsätta vara ett offer eller leva ett hälsosamt liv.

/Terry Evans

Föregående artikelVad är andlighet för mig?
Nästa artikelFörlåtelse
Terry Evans intresse för parapsykologi och mediumskap började vid tidig ålder. Hans första möte med ett riktigt spiritualistiskt medium ägde rum vid 22 års ålder, då han fick sin första privatkonsultation. Följderna av denna upplevelse blev en vändpunkt i hans liv och gav honom nya insikter. Dessa insikter fick Terry Evans att utveckla sin egen mediumpotential och intuition.

16 KOMMENTARER

  1. Känner så väl igen mig i din berättelse.
    Det tog såå… många år innan jag förstod skillnaden. Idag kan jag säga nej när jag behöver eller inte vill, med gott samvete.
    Det finns en gräns…

    • Thank you for sharing, you must be feeling much better now. You have more energy to give to yourself. /Terry Evans

  2. Hej,
    Jag läser med intresse Dina texter. Jag har en fråga om dagens text: om den person man tvingat sig låta bli att hjälpa t.ex begår självmord på grund av att man inte hjälpt. Hur hanterar man det inom sig då? Då får man leva med en stor skuldkänsla. Detta ät en hypotetisk fråga och ingenting aktuellt för mig men skulle kunna vara det för någon annan.

    Med vänliga hälsningar och tack för Dina texter.
    Vera
    P.S Fick meddelande att jag redan sagt det här. Vi harr aldri varit i kontakt tidigare.

    • I was watching a movie the other day. A father prevented his son from shooting himself. He said to his son: To commit suicide is selfish. That is something that I have thought about. Over the years I have met people with suicidal tendencies. We cannot judge them. Many of them do receive great help, but at the end of the day they still choose to take their lives. They cannot cope with the reality here, and it does not matter what anyone else does to help them, they cannot help themselves. Thank you! /Terry Evans

  3. Hej.
    Det är mig du beskriver. Eller jag är en av ”dom” rättare sagt. Jag är dessutom en högkänslig person och jag lider mycket utav detta.
    För snart ett år sedan fick jag en dödsdom och nu känner jag att mitt liv här på jorden snart är över.
    Jag är född 1962.
    Jag har en fruktansvärd separationsångest, mina söner, mina vänner men framför allt livet och allt det vackra som finns runt om oss i Naturen.
    Finns det träd, fåglar och annat vackert dit jag ska?
    Jag är inte rädd för döden, jag vill bara slippa smärtor på min väg till andra sidan.
    Jag har träffat dig en gång Terry, i Ängelholm på en storseans 2018. Redan då var jag sjuk men jag visste inte om det.
    Det du beskriver i ditt inlägg beskriver den jag har varit i hela mitt liv.
    När jag väl får kläm på det så kommer döden istället. Men jag är inte bitter. Jag är bara så oerhört sorgsen.
    Tack för att du finns. Det gör mig lugnare och mindre rädd.
    Jag ska hem nu. Hem till min älskade mormor i Förslöv. Jag ska jordbegravas sidan om henne.
    Det är trygghet det. Något jag letat efter i hela mitt liv.
    Mvh Marie Hansen.

    • Your comments are beautiful, honest and brave. I can say this, when the day comes and it is time for us to pass over we make a journey to a world that is beautiful beyond belief. Take that to your heart my friend. You touched my heart. Thank you! /Terry Evans

  4. Ja, att ta ansvar är att svara an. Det är något jag förmedlar i mitt jobb varje dag. Det blir olika respons på detta men till 90% bra. Kraft, mod, tålamod och uthållighet blir belöningen😊

  5. Tack för din text ”Att vara en räddare”
    Jag har fattat vad jag hållit på med hela livet. Idag försöker jag se mig själv och mina behov. Att inte ta över ansvaret för andras känslor.
    Att göra saker som jag tycker är roliga och som jag mår bra av. Jag är inte sämre som medmänniska om jag tar ansvar för mina känslor.
    Tack Terry.

  6. Mycket bra beskrivande text över medberoende. Jag har själv haft ett kraftigt utvecklat medberoende, och det gjorde mig sjuk. Jag tappade min egen identitet och trodde att det var mitt ansvar att hjälpa andra till deras eget välbefinnande. Det jag egentligen gjorde var att jag avledde mina egna känslor , mitt egna dåliga mående, åt sidan och fyllde mitt sjuka ego…. jag var ju någon och betydde något och fick bekräftelse för något jag gjorde. Resultatet var att jag blev tom på energi och tomrummet inne i mig blev större, och kände mig fortfarande värdelös.
    Det krävs mod och villighet att bryta ett sånt beteende, som föregås av ett beslut. Det är inget liv att leva med offerkoftan, det är slitsamt och energikrävande.
    Att göra slut med mitt medberoende är ett av det viktigaste jag gjort i mitt liv, det var en stor frihet som infann sig i mig när insikten slog mig vad det var, vad som hindrade mig att leva. Visst har jag fallit tillbaka många gånger, men nu vet jag i alla fall vad det handlar om. Nu kan jag ta ett steg tillbaka och be min inre intelligens om vägledning till ett annat beslut.
    Tack för en klok text !

    • I am glad that my text helped you, Marie. The meaning was to show people what traps we can all fall into. Thank you for your honest feedback. /Terry Evans

  7. Jag tror många av oss vid tillfällen i livet, varit den som krattat vägarna för andra. Någon ringer och säger: ”Jag vill bara hem. Bussen går inte innan i morgon och jag står inte ut” och man är snabb att erbjuda att hämta personen om det rör sig om kanske max 3 mil enkel resa. Eller att man säger ”Men jag kan göra det för Dig” och så står man där med ett agerande som man inte kan stå bakom för att den som inte ville göra det själv, vad det nu kan vara, kan peka och säga: ”Det var inte jag, det var hon/han”.

    Idag när jag ser tillbaka på min resa från att vara den som velat hjälpa (på fel grunder/i efterhand känt mig manipulerad) och till idag när jag tyst kan lyssna men inte erbjuda hjälp, om inte personen ber om det själv.. så känns det skönt att utan skuldkänsla bara betrakta, kanske till och med säga ”Nej, inte idag”. Första gångerna jag sa ”nej” så gjorde det ont i magen och ”tusen tankar” om att vara dum, elak, ojuste etc dök upp.. men ju mer jag brottades med tankarna och fick dem på fall och mig själv att stå upp, så känns det allt bättre att först ta hand om mig själv så att jag har möjlighet och ork att hjälpa andra… men på lika villkor. Att ta emot hjälp handlar lika mycket om att vilja – och ge – hjälp själv också.

    • You made my day, Majsan! I enjoyed reading your comments. It made me smile. You are your usual honest self. Thank you! /Terry Evans

  8. Tack för denna text Terry! Det var precis vad jag behövde höra just nu för att spara på min egen energi, sätta stopp och må bra. Jag är absolut en räddare men ska använda mina krafter på rätt sätt och hjälpa ”rätt människor”.
    Önskar dig allt gott!

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar
Vänlig ange ditt namn