För femton år sen köpte jag Gamla Byskolan och det första jag gjorde var att bjuda in människorna i byn till ett möte, så att jag fick förklara för dem vad jag planerade att göra i skolan, för att undvika förvirring. Jag berättade att det var ett privilegium att få arbeta i en gammal byskola. Jag poängterade att jag bara var förvaltaren och att skolan fortfarande tillhörde människorna i byn. Jag lovade att ta hand om den. Vi inledde ett projekt, för att ge skolan en makeover, både på insidan och utsidan.

Under dessa 15 år har många människor besökt skolan, vissa av ren nyfikenhet, många av dem tidigare elever och de har blivit glada när de sett resultatet. Gamla Byskolans namn har spridits vida omkring. Många människor som kommit hit har sagt att det varit som att komma hem.

Efter tsunamin i december 2004 hade jag privilegiet att arbeta med människor som förlorat familj och vänner i katastrofen. Jag bestämde mig för att bjuda in dem till en speciell ceremoni, som skulle hållas av en buddhistmunk med mycket gott rykte. Tanken var att det skulle vara en dag där de fick ta farväl av nära och kära. Det blev en liten ceremoni där dammen blev välsignad, liksom människorna som var närvarande. Många barn gick bort i den där hemska katastrofen. Jag har alltid sagt att skolan tillhör barnen. När vi haft evenemang med barn närvarande har vi haft väldigt roligt. Vi har haft många dagar med glädje och skratt, både för barn och vuxna.

Hursomhelst, efter många år bestämde jag mig att det var dags att lämna över skolan till någon annan. Min förhoppning och önskan var att den skulle gå till någon med samma känsla för barn som jag. Så, plötsligt en dag, kontaktade en medlem ur Kokillens föräldrakooperativ mig, de var intresserade av att köpa skolan. Det fanns andra som också var intresserade, men min tanke var att skolan måste gå till människor som älskar barn. Jag visste redan lite om Kokillen, men efter ett samtal med dem visste jag bara att skolan skulle lämnas över till dem och ingen annan. Den avgörande faktorn var när jag förstod att de driver en icke-vinstdriven organisation. Deras fokus ligger inte på att tjäna pengar, det handlar om barns omsorg och välmående. De känns som bra människor och jag är säker på att vad de åstadkommer med skolan kommer att bli vida känt. Det kommer att ge barnen en känsla av frihet och en möjlighet att upptäcka vilka de är.

I mitt arbete hör jag ofta ordet andlighet. Människorna från Kokillen har det; de är genuina och jordnära människor. Om jag sökte efter en förskola för mitt barn skulle jag vända mig till Kokillen och deras professionella team. Så det är med stor tillfredställelse och glädje som vi knyter ihop säcken och lämnar över nycklarna på måndag. Jag kommer att andas en lättnadens suck.

Jag önskar dem allt gott av hela mitt hjärta och jag är säker på att de, allteftersom deras team och filosofi utvecklas, kommer att bli ett med skolan. Jag har inga som helst tvivel om att Gamla Byskolan kommer att matcha deras anda. Jag är säker på att Gamla Byskolan kommer att skänka dem glädje och friheten att utvecklas som team.

Allt jag kan säga nu är: Trevlig resa och må skolans anda stå vid skeppets roder! Lycka till!

/Terry Evans

4 KOMMENTARER

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar
Vänlig ange ditt namn