En oväntad familjemedlem

23
2547

Som många av er vet var det inte så länge sen vår älskade katt Woody fick somna in på grund av hans medicinska tillstånd. Det var en ledsam förlust för oss. Astrid och jag bestämde att vi inte ville ha en ny katt efter det, åtminstone inte på ett tag. Förra veckan fyllde sen Astrid år. När jag åkte för att hämta upp Astrids dotter och hennes man visade det sig att de hade de med sig en transportväska med en katt i. Den var tänkt som present till min fru. Jag blev riktigt förvånad, och för att vara uppriktig, inte så glad.

Men under de senaste dagarna har vi fått mer information om katten. Hon hade blivit övergiven och lämnad i ett dike med sina kattungar, så jag hade inte hjärta att skicka bort henne. Hon har nu varit hos oss i fem dagar och jag måste säga att hon har fångat mitt hjärta. Hon är en trevlig liten karaktär och så nyfiken. Det verkar som om hon är en bra jägare, men hon är mycket vänlig och rolig.

Lizzie, som vi valt att kalla henne, följer mig överallt, nästan som en liten hund. Jag vet inte vem som har kontrollen, jag eller katten. Hon söker upp mig och väcker mig dessutom halv sex på morgonen! Hon vill ha min uppmärksamhet. När jag sover har jag ett glas vatten vid min säng och nu måste jag dela det med katten!

Även om jag inte var så glad över hennes ankomst har hon nu vunnit mitt hjärta och tagit kontroll över mig. Jag tror att hon kommer att vara hos oss riktigt länge. När hon kom sa Astrid till mig: ”Jag är säker på att hon haft kattungar.” Hon betedde sig på ett speciellt sätt, så Astrid tog henne till veterinären idag och hon kunde bekräfta att katten varit gravid. Lizzie söker fortfarande efter sina kattungar. Stackars liten, jag känner hennes smärta.

När jag pratade med Viktoria och berättade att vi fått en ny familjemedlem sa hon: ”Nu är katten i paradiset. Hon har ett hem där hon blir väl omhändertagen och kan känna sig trygg.”

Jag visste inte att vi behövde en Lizzie i vårt hem, men som jag ofta brukar säga: Vi får alltid det vi behöver. Jag antar att vi behöver varandra.

/Terry Evans

Föregående artikelAtt inte ta något för givet
Nästa artikelAtt njuta av de enkla sakerna i livet
Terry Evans intresse för parapsykologi och mediumskap började vid tidig ålder. Hans första möte med ett riktigt spiritualistiskt medium ägde rum vid 22 års ålder, då han fick sin första privatkonsultation. Följderna av denna upplevelse blev en vändpunkt i hans liv och gav honom nya insikter. Dessa insikter fick Terry Evans att utveckla sin egen mediumpotential och intuition.

23 KOMMENTARER

    • That’s true. Thank you for the recogntion 🙂 I am here to serve her and it is very amusing. She is adorable. /Terry Evans

  1. Hej Terry!
    Jag läste din blogg över er katt , så kul ni kommer att få med katten.
    Katter är fina och trevliga djur, de sköter sig mest själva ,
    bara de har mat och vatten och omvårdnad.
    Er katt har nog kommit till rena paradiset
    Det var en fin present som ni fick.
    Så fint namn hon har den lilla.
    Jag har två honkatter Shira & Siri de är 1 år och 7 månader.
    Shira är kolsvart och jagar råttor medans Siri är gråspräcklig och ligger på latsidan ,
    där jagas ingenting. Men dessa små juveler är mysiga .
    Jag önskar dig och din fru att ni får det mysigt ihop med er katt.
    Kramar oss i Hälsingland .

    • Thank you so much for your words, Katarina. She controls me a little bit more every day, but I find it amusing. /Terry Evans

  2. Så omoget och oansvarigt att ge bort ett levande väsen i present till någon utan att ha checkat av med samtliga i hushållet att det är okey … Oavsett om du nu har ’smält’… Så gör man inte ❗

  3. Jag förstår. Vi hade två katter. Den ena blev 18 år innan den måste lämna oss. Den andra blev 15. Nu har vi ingen. Båda fick gå med några års mellanrum. Jag saknar dom väldigt mycket. Nu bor vi så vi har två mycket trafikerade vägar på två sidor om huset där vi bor. Vi vill inte utsätta en katt för det och jag vill helst ha en katt som kan vara ute. Det kanske dyker upp en snäll liten innekatt så mycket som jag längtar.

  4. Vi är inne på fjärde katt som har flyttat in, alla har varit en välsignelse på sitt eget sätt och jag tackar för att dom velat komma. På samma sätt som jag tror att du gör Terry. Må så gott med den nya familjemedlemmen.

  5. Det som är menat att hända sker när rätt tid är kommen!! Ha det bra och var rädd om dig och din familj 💖🌞

  6. Vilken härlig berättelse. Jag skrattade gott när jag läste att du måste dela vattnet med katten 🤣🤣🤣
    Djuren har en förmåga att ta sig in i våra hjärtan. De behöver oss, vi behöver dem. Jag håller med Viktoria, Lizzie har kommit till paradiset, för ni värnar om henne.
    När jag tittar på bilden så ser du lycklig ut, och Lizzie ser upp till dig, och det finns en värme er emellan.
    Mitt hjärta förstår inte hur människor kan göra djuren så illa som Lizzie fick uppleva. Vad har djuren gjort för ont? De som gör djur illa, de kan man inte lita på.
    Så härligt att hennes liv kom in i ett varmt hem.

    Lycka till med Lizzie och att ni får stor glädje tillsammans.

    Marie Klintebäck

    • I cannot understand it either. We are all living creatures. They are part of our universe. They give us so much more than we give them. Thank you! /Terry Evans

  7. Vilken underbar snygging du har i famnen Terry ♥ Jag ser blicken Lizzie ger dig, den säger allt ♥
    Underbar berättelse, gick rakt in i hjärteroten ♥
    Dotterns två katter vann hela mitt hjärta, underbara och väldigt speciella båda två på var sitt sätt, nu har dom dock öppnat grinden till andra sidan men dom lever kvar i mitt hjärta forever. Skämde bort dom med räkor så det var full fart när jag kom, dom ropade på långt håll, kände igen ljudet på våran bil och kom som ett skott. Den ena av dessa två hade skadat ryggraden så bakbenen blev släpande men han var en ljuvlig kille som blev rena bodybuildern i framkroppen och han var snabb som attan trots sitt handikapp. Den andra var helvit och när han sprang så nästan svävade han ovanför marken, fångade det på bild, han var omgiven av ett vitt ljus, som en helig katt. Han höll gården fri från ormar som han tog i luften. Han följde dottern som en hund vart än hon gick. Alla djur följer dottern hack i häl, hon har bra hand med djuren.
    Sönerna har 3 katter där två har gått vidare av ålderdom ganska nyligen, också lika fantastiska katter, unika och goa. Det har tagit grabbarna hårt, katterna har varit som deras barn, eftersom dom inte har några barn och sorgen har varit stor. Nu har dom kvar en rolig väldigt speciell katt ”spiken” han har börjat skrika på nätterna (han är 18 år) Dom menar att han verkar rädd för något, ibland hör dom hur en katt tassar i hallen på natten så jag är säker på att det är de som gått över som vill visa att dom finns kvar. Han letade och letade efter Morris och Minor som hade gått bort och jag undrar om han inte letar än.

    Så mycket tokigheter och kärlek man får från djuren och det är alldeles underbart ♥ Att bara sitta och iaktta dom är helt fantastiskt ♥
    Ta hand om er alla, ha en härlig vecka och må jättebäst.

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar
Vänlig ange ditt namn