Sen jag bestämde mig för att sälja skolan har något väldigt märkligt hänt. Ju mer jag tänker på det, desto starkare känner jag att det verkligen är rätt beslut för mig. Bekräftelsen kommer via mina känslor. Jag börjar få en känsla av rymd, som jag inte har känt på ganska många år, det känns uppiggande. Min entusiasm börjar visa sig mer.

Jag undrar vart den här stigen kommer att föra oss? Mot okänd mark, nya utmaningar, en ny plats där vi kan rota oss. Jag har inte riktigt landat än, men jag är mycket medveten om att det här beslutet har gett mig en känsla av frihet igen. En del människor har sagt: ”Varför gör du det här?”

Jag har uppskattat det jag har haft så här långt. Just nu har jag inga referenspunkter, men vart det än kommer att föra oss undrar jag vilka nya möjligheter det medför. Vilka nya människor kommer att komma in i mitt liv? Det är verkligen intressant och jag hoppas att frihetskänslan håller i sig. Ascala har förberett mig för det här. Han är mycket lurig i sitt sätt, att ge mig bitar då och då. Han besvarar aldrig mina frågar, utan ger mig bara tillräckligt med information för att fortsätta.

En annan intressant företeelse är att människor bjuder in mig att göra nya saker och jag tänker: Jag har aldrig varit där förut, det här kommer att bli intressant. När jag frågar Ascala:
– Vart för du mig nu? Och han svarar:
– Jag kan inte berätta just nu, jag vill inte förstöra det du upptäcker när ditt skepp når sin destination.

När jag gör den här resan till en okänd plats lär det mig än en gång nya saker och ger mig tid att tänka. Jag vet att det inte går att tala om för andevärlden vad de ska göra, men vad det än kommer att bli känner jag mig säker.

”Jag vet inte hur det kommer att bli med allt i slutändan, men jag känner att det kommer att bli en intressant resa.

Jag vill inte veta utgången av allt, jag vill bara njuta av varje steg på vägen, utan att behöva kontrollera allt eller sända andevärlden tusen frågor varje dag. Jag har insett att jag släpper taget om något, något som inte främjar mig på det sätt som jag är van vid. Jag tror att mitt sinne är öppnare nu, för jag känner mig upprymd igen. Det är som vid jul, när du ser alla julklappar som ligger under julgranen. Du vågar inte öppna dem, du rör vid dem och skakar dem, men det ger dig ingen särskild information om vad som finns i paketet.

Ascala kom till mig för ungefär tre månader sen och började prata om förändringarna jag hade gjort, han pratade även om sådant som skulle komma att hända mig. Han berättade inte vad, utan sa bara:
– Till och med du kommer att ha svårt att tro på det.

Jag vet inte hur det kommer att bli med allt i slutändan, men jag känner att det kommer att bli en intressant resa. Vi får helt enkelt se. Det känns som om jag korsar en bro, från en gammal fas av livet till en ny. Ascala verkar ha tagit kontrollen, men egentligen har han bara varit där och knuffat mig lite i rätt riktning.

Det jag tycker om med den fas som jag går igenom just nu är att jag känner mig tillfreds, mitt sinne är öppet, utan stora förväntningar eller krav. Precis som Ascala har lärt mig att vara. Jag känner att jag är i stunden, jag känner mig närvarande, men när fartyget når sin hamn och jag kommer till slutet av en fas och kan se början av en ny är det alltid spännande.

/Terry Evans

Föregående artikelJag är inte lika känslig längre
Nästa artikelLivet är som en chokladask…
Terry Evans intresse för parapsykologi och mediumskap började vid tidig ålder. Hans första möte med ett riktigt spiritualistiskt medium ägde rum vid 22 års ålder, då han fick sin första privatkonsultation. Följderna av denna upplevelse blev en vändpunkt i hans liv och gav honom nya insikter. Dessa insikter fick Terry Evans att utveckla sin egen mediumpotential och intuition.

23 KOMMENTARER

  1. Låter underbart.Den känslan är härlig att vara i.Skönt när man får luft under vingarna å känner att de får plats hur stora de än är.😊💖💫

  2. Vi lämnade Nykvarn efter cirka 30 år i de trakterna. Barnen är utflugna och vi bestämde oss för att fortsätta livet i vårt sommartorp. Vi köpte torpet 2004 och det har funnits på platsen sen 1690. Vi älskar livet i Hälsingland och ångrar oss inte. All lycka till dig vad som än framtiden har i sitt sköte! Varma hälsningar Pia

  3. Spännande resa! Flyttade till Vänersborg för 8 år sedan, fr att bott 35 mil bort. Sa upp en fast tjänst o började om fr början. Upptäckte saker o händelser som är svåra att förklara det var ngn mening med att vi kom hit. Tack för en trevlig seans häromkvällen !

  4. Lycka till Terry!
    Tänker på allt du förmedlade och försöker att bara vara nu och inte ha så bråttom med att få svar. Såsom du beskriver så fint, känslan av förväntan och att alla frågor jag så otåligt behöver svar på, kommer till mig när den tiden infinner sig. Må så gott och önskar dig/ er ett stor lycka till!
    Vänligen Mari

  5. HI MR T. I tressure every memories from Fanrhyttan. I know you will be happy with your new life. Who thought I could come this far?? I didnt. All things I learned ftom You. And Tools your showed me. Love And hugs from Inger 💜 💙 💚

  6. HI MR T. I tressure every memories from Fanrhyttan. I know you will be happy with your new life. Who thought I could come this far?? I didnt. All things I learned from you. And Tools your showed me. Love And hugs from Inger 💜 💙 💚

  7. Det syns i live sändningen du sätter ut varje vecka.Jag tycker du ser ut att ha mer glädje och en förväntan när jag ser dig tala =) något har hänt och det till det bättre,lycka till med allt som kommer för dig och din fru..

  8. Vi lämnade Haninge för dryga 16 är sedan och hamnade i paradiset Jämtland. Vi har fått uppleva en otrolig andlig resa här som vi inte trodde riktigt på innan flytten. Nu är känns det som att ta nästa steg. Att lägga om kosten, ta hand om en lite sliten kropp att försöka att begränsa sig så att inte energin tar helt slut. Framförallt att ta till sig den information man får av sina guider. Det är otroligt spännande just nu. Och det är du Terry vid en seans här i Östersund som har visat vägen. Du sjöng så otroligt vackert för mig.

    • Thank you for your Words, Jane. I cannot remember singing to you, but nice to hear from you. /Terry Evans

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar
Vänlig ange ditt namn