Covid19 har verkligen väckt mitt sinne och mina tankar till liv. För var dag får det mig att inse vad som är värdefullt för mig. I en arbetssituation är det främst människorna som arbetar med mig. Jag skulle inte ha kunnat förvänta mig mer lojalitet.

Det har även fått mig att komma till insikt om sårbara områden som jag inte har varit medveten om tidigare. Något som hela tiden kommer upp är det faktum att jag är av en riskkategori på grund av min ålder. Jag ser inte på mig själv på det sättet, trots att jag är 71 år gammal.

Allt detta prat om ålder har fått mig att inse vilken fantastisk resa jag har gjort genom livet. Det har fått mig att värdesätta mig själv mer, så jag tror att när min tid kommer kan jag lämna det här livet med en känsla av att ha åstadkommit något. Jag har inte gjort allt rätt, men jag har gjort mitt bästa. Jag är också medveten om att jag kommer till en bättre plats, men jag känner inte att jag är riktigt redo att avsluta mitt liv som Terry än. Jag har insett att det finns sådant jag kan och vill fortsätta att utveckla och det gör mig riktigt entusiastisk. Jag kan dock inte anta jag är undantagen, att mitt liv skulle vara viktigare än någon annans.

Med det sagt vill jag tillägga att jag inte har tänkt ge upp på något sätt, för jag vägrar att leva i rädsla eller att tillåta mina känslor och önskningar att förminskas. När jag skriver det här så är det ett budskap till alla där ute, snälla, drunkna inte i en ocean av negativitet. Ta en titt på allt det goda i ditt liv, alla tillfällen till skratt, glädje och kreativitet. Tillåt dig inte att falla ner i negativitet eller ältande.

När jag läser era kommentarer väcks känslor inom mig. Jag har insett, om vi kan fortsätta att dela med oss kan vi enas kollektivt. När något sådant händer, i syfte att ge och dela med sig, gör det oss starkare. Här och nu, genom din attityd och det du bidrar med: Var stolt över dig själv! Vad du än har skrivit här på min blogg till exempel, när du har trätt fram och kommenterat från ditt hjärta, så kommer du aldrig veta hur det har hjälpt någon annan. Det vi i grund och botten gör är att vi sänder ut en väldigt kraftfull frekvens, medvetet eller omedvetet, som kan hjälpa människor att inse hur värdefulla deras liv är och kanske få dem att inse vilka positiva saker livet har gett dem.

Om vi kan fortsätta att dela med varandra kommer vi att skapa en väldigt kraftfull dynamik, som kommer att ha en magnetisk effekt, så låt oss se det här som en resa. Vi vet inte vart den kommer att föra oss, men det viktigaste är vad det ger oss längs vägen. När du talar från din själ för du ljusets talan.

/Terry Evans

18 KOMMENTARER

  1. Tack för att delar med dig Terry ❤ jag tror att även om detta är som händer i världen kommer hjälpa var och en på det sätt vi behöver..låter konstigt mitt i all tragedin vilket jag känner med . Men jag tror och hoppas att vi stanna upp och fundera vad som är viktigast i livet och börja se oss omkring på moder jord och alla andra ,att det skapar mer medkänsla och inte ta livet för givet och inte ta moder jord för givet . Kanske egot minskar och vi se helheten med allt .

  2. Jag är kluven, vet inte vad jag ska tro om detta virus, någonstans luktar det kattskit och hela sanning är inte delat med folket men en får se vart de bärkar hän i denna hysteri och kaos 😳🙏🏻

    • I do not know about cat shit, but the essence of time eventually brings truth to surface. /Terry Evans

  3. I många år nu har jag gått och väntat på ”katastrofen”. ”Katastrofen” har ofta varit ospecificerad, mest en tanke om att något hemskt ska hända, men alltsom oftast har jag oroat mig för en pandemi. Då och då har jag sagt till min sambo: ”Det är ju oundvikligt, det kommer komma en pandemi med ett farligt virus”. I väntan på den stora ”katastrofen” så har jag koncentrerat min ångest till små smittor som magsjuka och… ja mest magsjuka faktiskt. Så har det alltså varit i många år nu. När de första små rubrikerna kom i december, om ett nytt virus som förmodades komma från en fiskmarknad i Wuhan så spetsade jag öronen direkt och när situationen utvecklade sig som den gjort så förväntade jag mig PANIK – den där gamla bekanta känslan. Tunnelseendet. Men den kom aldrig, paniken. Och det vill jag tacka dig och frekvenshealing-programmet för. Vi skulle välja ut den värsta känslan vi kunde tänka oss för att möta den i ett mörkt rum. Jag tror att jag valde maktlöshet men du skakade på huvudet och sa ”How about Panic!?” Panik – känslan som var så bekant att jag inte ens tänkte på den. Som jag minns det fick jag möta paniken i mitt mörka rum och hålla om den tills den försvann. En gång till har jag gjort denna övning hemma. Då var känslan redan så försvagad att det aldrig blev så farligt. Tillslut var paniken ett litet barn som jag inte kunde med att lämna i ett mörkt rum. Han fick ta en egen dörr ut i solskenet. När jag tänker tillbaka så har jag nog inte upplevt panik sedan dess, inte mer än som en kort reaktion. Den har aldrig fått grepp om mig igen. Jag förväntade mig panik, men den uteblev och jag är så tacksam!
    Tack, Terry!

    • What you write is the very essence of working with personal development and the effect of frequencies. Thank you for your feedback, Maria! /Terry Evans

    • Good Happy Easter Evening 🐣
      Age is a human invention first
      Second, covid-19 has come to us as a trigger for an ascension, to understand that everybody Is voulnerable regardless your economy, your geographical location and your power.
      Good timing for some reason thinking Easter.
      The situation is serious, surrealistic and weird, however in the end for the better. i am convinced even if I lost my job and I know people that passed for this mean virus.
      Praying the virus will turn in to medication
      Stay safe and Have Happy Easter Holiday
      🙏🏼💜🐣

        • Thank you Terry!
          Not sure 🤔 which way ”poignant” should be interpreted though. Thinking I know but could use a confirmation.
          We all got some ”free” time on our hands to develop now. In a way, bad times are good to those who are in good health.
          Have a nice weekend everyone.
          🙏🏼💜

  4. Helt rätt. Och Terry, du är inte 71 år gammal, du är 71 år ung. ( Förresten är det bara en siffra.) Glad Påsk till Dig och de dina. Stora varma kramar till Er.

    • You made me laugh, but it is true, you are as young or as old as you feel. Thank you! /Terry Evans

  5. Då jag läste detta och om vikten av att inte falla ner i negativitet så kom jag till att tänka på då jag vid ett tillfälle sa till min sektionschef över personliga assistenter att då jag miste min man endast 67 år gammal så var jag glad över min sjukdom, MS som gjort att vi under många år före min mans död hade fått tillstånd till dessa, den processen tog cirka 8 år min man skötte mig själv, så länge han levde då var jag i bättre skick.

    Nu hade jag dessa assistenter runt mig, de skötte om mig, lagade mat o.s.v. Utan dessa hade jag aldrig klarat mig.Och inte minst vi pratade och jag tog alla tillfällen till skratt då min son och syster tillexempel hade sin egen sorg att gå igenom.

    Nu har jag fått en tid med Skype samtal med dig. Du gör verkligen ditt bästa, och har stor erfarenhet och kunskap. Och inte att förglömma, din varma utstrålning och din humor. Du var överansträngd för något år sedan så var rädd om dig. Gör bara det som känns lustbetonad. Varm kram vi hörs.

  6. Det vi ger från hjärtat skapar resonans. En gränslös kraft som vill fortplanta sig bortom tid och rum. Jag upplever det i orden som du skriver och genom andra som vill dela med sig. Tack! Genom våra livserfarenheter, utmaningar, insikter, skapande och visdom. Den kraften förenar oss. Och jag blir så glad när jag upptäcker att fler på en djupare nivå börjar förstå att vi alla hör ihop. Det känns så starkt när jag läser något som orden var mina egna. Och ju mer vi öppnar upp för den här kraften desto mer gränslös tycks den vara.

    Jag ska kort berätta att i början av 2019 växte sig en stark längtan fram att jag ville börja skriva igen. Utan att ha en klar idé om vad jag skulle skriva eller i vilket forum jag skulle använda så började omständigheter leda mig framåt. Läkaren och författaren Anders Hansen som inspirerat mig och förklarat hur sociala medier kan påverka oss negativt fick mig att vilja skapa något som kunde inspirera och vägleda andra. Så under ett år bestämde jag mig för att dela en text en gång i veckan i mitt FB-flöde och se vart skrivandet skulle ta mig. Det skulle visa sig bli en mer spännande, lustfylld och transformerande resa än jag hade kunnat ana. Jag upptäckte att jag i skrivandet frigjorde en stark energi som ville komma till uttryck. Det blev dikter, personliga texter, texter med vetenskapligt innehåll, texter om personlig utveckling, andliga och existentiella resonemang. Hela tiden hade jag en känsla av att det jag skrev skulle hamna i någons flöde och påverka på något sätt, vilket jag också fick feedback om att det gjorde. Jag upplevde att när jag gick bortom begränsande tankar och vågade stå i min sanning kom jag i kontakt med ett flöde som blev som en katalysator för min kreativitet. Jag blev ständigt inspirerad på olika sätt och jag upplevde att jag skapade ur en bottenlös källa, vilken vi alla har kontakt med när vi befinner oss i hjärtat. En erfarenhet jag är djupt tacksam för.

    Som en motpol till all rädsla och negativitet som just nu håller många i ett järnfast grepp vill jag rikta mig till alla som läser detta: Rikta dina tankar på något där du sätter igång en positiv rörelse. Vi har alla gåvor som vi kan dela med oss av. Ju mer vi uppmärksammar och tacksamt tar emot livets gåvor desto djupare kan vi också ge tillbaka. Den djupa tacksamheten lär oss att ge från djupet av oss själva, något som resulterar i att vi får än mer tillbaka att glädjas åt. Så nu när Corona-pandemin satt ditt liv på paus se det som en möjlighet och lyssna inåt och känn efter vad just du vill skapa. Du har hela livet på dig att förverkliga det du längtar efter. Om du inte är säker på exakt vad som är just din unika gåva till livet börja då med att fråga dig vad som får dig engagerad. Vad som ger dig djupare glädje och mening. Något som faller sig naturligt eller lockar dig. Kanske har du sociala förmågor som gör dig lämpad att jobba i grupp med andra människor? Kanske har du specifika ämneskunskaper som du vill lära ut eller dela med andra? Kanske är skapande med färg och form din passion? Eller kanske dela erfarenheter i denna blogg eller på andra plattformar?

    Att skapa med de talanger som är unika just för dig är den största gåvan du kan ge dig själv och andra. När du sätter den energin i rörelse kommer du att beröra andra och bidra till det pulserande flödet som jag upplevde. Du kommer att uppleva att du ger av dig själv från en djupare dimension. Du ger tillbaka till livet. Så vad är din unika gåva?

    Sandra ♥

  7. Tack för Dina positiva ord, Terry. Ålder är vad vi känner oss men samtidigt är det antalet av år som sätter spår och gör oss mer eller mindre sårbara i situationer som världen just nu erfar.

    Jag vägrar sätta mig ner och känna rädsla. Jag gör mitt bästa för att följa de rekommendationer myndigheten ger mig och i mitt arbete inom vården, får jag träffa många oroliga blivande föräldrar som jag har förmånen att lugna bara genom att lyssna. Ett positivt tänkande skapar positiva signaler. Kan jag skapa en lugn situation för blivande föräldrar, så känner de sig lugna och deras besök blir bra. Tankens kraft är stor!

    Att i mitt privatliv också leva efter de rekommendationer jag får från myndigheterna, samtidigt som jag känner ett lugn inför världssituationen som råder, gör att jag inte låter mig påverkas av rädsla som många i världen känner. För i grund och botten tror jag detta är en del av livet vi måste igenom för att få en bättre situation på många plan efteråt. Jag vill tro att människor generellt kommer att låta denna pandemi bli en eftertankens stund, reflektion över sina livsval, vad som är viktigast och inte. Tyvärr kommer många uppleva förluster både av närstående, arbete och livsverk och det är en stor tragedi och mina tankar går extra till dessa och jag hoppas och tror att dessa kommer igenom dessa sorger starkare och med nya insikter på olika sätt.

    Vi får alla göra vårt bästa och, som Du säger, enas i positiva tankar och hjälpa varandra där vi kan och behövs.
    Kram och på återhörande

    • Your Words offer us all a reminder on how we can use this current situation, to become more conscious of ourselves. Thank you, Majsan! /Terry Evans

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar
Vänlig ange ditt namn